Månadsarkiv: september 2010

Besök på jubb!

Mosters lilla Englahjärta hittade överlycklig ”lappar” i min låda – självhäftande frimärken är dyra klistermärken 🙂

Lämna en kommentar

Under La Familia, På jobbet

Resterna…

…efter denna middag:

…blir min LUNCH idag. Mmmmmm…

2 kommentarer

Under Äta bör man

Nya ord

Språkrådet ger ut en lista över årets nya och aktuella ord lagom till nyåret. Har du koll på vad de nya orden betyder?

Testa!

Jag är tydligen rätt bra på att gissa, 8 av 10 och slidkransen kunde jag minsann….imponerande!

1 kommentar

Under Vardagssnack

Modig!

Alldeles ensam entrade jag huset  i skogen idag. Det är väl inte så konstigt? Nej egentligen inte…men just nu huserar det en mus (om nu katten inte tagit den och inte sagt nåt till oss alltså) nån stans i gömmorna. Och eftersom jag är en råttfobiker av högsta klass så var det med rätt hög puls jag öppnade dörren. Möttes av hundarna som rusade ut i 120 – livrädda för råttan? Ja antagligen. Hade nån sen sett mig stressa runt stampandes, klappandes och skrikandes för varje ny tröskel jag passerade hade jag nog inte suttit här längre utan hade säkerligen blivit tvångsintagen på psyket – att jag sen kollade på TV med en lättare Tourettes syndrom hade nog inte gjort saken bättre, men man måste skrika och tjoa lite titt som tätt med en mus i närheten!! Och man måste säga jag var modig som gjorde det, satt ensam i soffan och genomled Idol!!

2 kommentarer

Under Nu är det inte kul, Vardagssnack

Oj vad kul!!

Jag är dum, jag skriker istället för att prata, jag fattar ingenting, min parfym stinker – jag stinker!

Man kan inte annat än älska livet som tonårsmamma.

Lämna en kommentar

Under I mitt ♥, La Familia

Jag vore död nu!!

Om detta hänt mig…och det kunde ha varit/kan bli jag – vi har ju en råtta på vift i huset!

I aftonbladet!

Lämna en kommentar

Under Nu är det inte kul

Ljuga om sin ålder?

Vi pratade om det härom dagen och Johan påminde mig igår;

Ska man ljuga om sin ålder, så varför inte göra det rejält. Så istället för att ljuga med ett par år, nedåt, varför inte dra till med ett par decennier, uppåt?

”Hur gammal är du”

”62”

”Ehhh..?”

Jag lovar, eller förresten låt oss hoppas, att den som frågade lyfter på ögonbrynen och tänker ”Fan så fräsch för sin ålder!”, ja gud låt oss hoppas den tänker så…

55-åring på jobb!!

Lämna en kommentar

Under Nåt att tänka på